| |
Människans
dårskap är total.
En skeppslast anländer till Antwerpens hamn 1562. I lasten finns
en låda med tulpanlökar från Konstantinopel. En köpman tar emot
dem och i tron att det är rödlök rostar han dem över öppen eld och
äter dem med olja och vinäger. En apotekare väljer att konservera
dem med socker. Tids nog hamnar löken i jorden och upp träder en
blomma vackrare än någon annan växt. Färgerna var starkare och variationerna
till synes oändliga. Vilda försök inleddes för att skapa nya variationer.
Lökar klövs och sattes ihop med andra, olika dekokter hälldes i
jorden, allt för att förändra det redan sköna. Det ironiska var
att det var ett virus som skapade avvikelsen från det normala. Denna
lök dök upp i en tid då förutsättningarna var bra. Landet hade nyligen
härjats av pesten vilket medförde att arbetslösheten var låg och
lönerna höga. Pengar fanns det gott om men inga regler kring handel.
Sakta men säkert steg priset på tulpanlökar. Här fanns en möjlighet
att på kort tid bli rik. Köp lök ena dagen och sälj den nästa till
dubbla värdet. Gör affär NU! Det finns visserligen inga lökar att
köpa nu, men det kommer nya. Köp dom redan nu! Har du inga pengar
så kan jag få betalt senare… Eller låna pengar av någon som inte
heller har pengar, men som i sin tur snart har lökar att sälja.
Gör affär NU! Priset rusade snabbt iväg. Nya sällsynta variationer
uppstod vilket medförde att priset på rara lökar steg ytterliggare.
1634 släpptes handeln fri för allmänheten. Nu kunde ALLA bli rika!
Spel och chanstagningar. Köp idag, sälj imorgon, bli rik NU! Tidigare
ekonomiska regler och värderingar gällde inte längre. Detta var
den nya ekonomin. En optionshandel med imaginära värden där man
ständigt förlitade sig på en ständig uppgång. Semper Augustus, den
raraste av de rara, köptes för 10000 gulden. (Att jämföra med Rembrandts
”Nattvakten” som betingade ett pris på 1600 gulden 1642). För 3000
gulden kunde man 1636 få 8 välgödda grisar, 4 välgödda oxar, 12
välgödda får, 24 ton vete, 48 ton råg, 2 vinfat, 4 tunnor öl, 2
ton smör, 500 kg ost, 1 silverbägare, 1 bal kläder, samt en säng
med madrass och linne. Eller en utmärkt tulpanlök…
1637 går handeln i taket. Någon säljer sina lökar. En annan följer
efter, en tredje likaså… Varför vet ingen. Lavinen var igång. Panik
utbröt. Priset sjönk snabbt. De som handlat på kredit sattes i konkurs.
Hushåll utarmades. Priset föll med mer än 99 procent från toppnoteringarna.
Ingen finanskrasch i historien har varit så total som tulpanhandeln.
Under börskraschen 1929 fanns tjugo procent av värdet i behåll i
jämförelse mot Holland, där värdet inte var över en procent.
Det är lätt att idag småle åt det absurda i denna övertro på tulpanlökarnas
värde. Det är så enkelt att se det absurda. Att skratta åt köpen
av lökoptioner med icke-pengar. Till sitt försvar har holländarna
det faktum att Tulpanspekulationen var den första finansbubblan
någonsin. Ingen visste hur det skulle sluta. Det fanns inget facit.
Ingen historia. Det fanns ju hela tiden någon som köpte varan till
ett högre pris. Hela tiden en förhoppning om snabb rikedom. NU.
Alla såg sin chans och tog den. De visste inte bättre.
Storleken
på tulpanens kronblad motsvarar en genomsnittlig värdering av en
tulpanlök strax innan kraschen 1637.
Jämför med ett kronblad i naturlig storlek. 
Skala 1:1 |