Teknisk fakta Teknisk fakta Teknisk fakta
   
   
  För att se mönster i full bredd - klicka på resp. bild
 
  1634    
 

Människans dårskap är total.
En skeppslast anländer till Antwerpens hamn 1562. I lasten finns en låda med tulpanlökar från Konstantinopel. En köpman tar emot dem och i tron att det är rödlök rostar han dem över öppen eld och äter dem med olja och vinäger. En apotekare väljer att konservera dem med socker. Tids nog hamnar löken i jorden och upp träder en blomma vackrare än någon annan växt. Färgerna var starkare och variationerna till synes oändliga. Vilda försök inleddes för att skapa nya variationer. Lökar klövs och sattes ihop med andra, olika dekokter hälldes i jorden, allt för att förändra det redan sköna. Det ironiska var att det var ett virus som skapade avvikelsen från det normala. Denna lök dök upp i en tid då förutsättningarna var bra. Landet hade nyligen härjats av pesten vilket medförde att arbetslösheten var låg och lönerna höga. Pengar fanns det gott om men inga regler kring handel.

Sakta men säkert steg priset på tulpanlökar. Här fanns en möjlighet att på kort tid bli rik. Köp lök ena dagen och sälj den nästa till dubbla värdet. Gör affär NU! Det finns visserligen inga lökar att köpa nu, men det kommer nya. Köp dom redan nu! Har du inga pengar så kan jag få betalt senare… Eller låna pengar av någon som inte heller har pengar, men som i sin tur snart har lökar att sälja. Gör affär NU! Priset rusade snabbt iväg. Nya sällsynta variationer uppstod vilket medförde att priset på rara lökar steg ytterliggare. 1634 släpptes handeln fri för allmänheten. Nu kunde ALLA bli rika! Spel och chanstagningar. Köp idag, sälj imorgon, bli rik NU! Tidigare ekonomiska regler och värderingar gällde inte längre. Detta var den nya ekonomin. En optionshandel med imaginära värden där man ständigt förlitade sig på en ständig uppgång. Semper Augustus, den raraste av de rara, köptes för 10000 gulden. (Att jämföra med Rembrandts ”Nattvakten” som betingade ett pris på 1600 gulden 1642). För 3000 gulden kunde man 1636 få 8 välgödda grisar, 4 välgödda oxar, 12 välgödda får, 24 ton vete, 48 ton råg, 2 vinfat, 4 tunnor öl, 2 ton smör, 500 kg ost, 1 silverbägare, 1 bal kläder, samt en säng med madrass och linne. Eller en utmärkt tulpanlök…

1637 går handeln i taket. Någon säljer sina lökar. En annan följer efter, en tredje likaså… Varför vet ingen. Lavinen var igång. Panik utbröt. Priset sjönk snabbt. De som handlat på kredit sattes i konkurs. Hushåll utarmades. Priset föll med mer än 99 procent från toppnoteringarna. Ingen finanskrasch i historien har varit så total som tulpanhandeln. Under börskraschen 1929 fanns tjugo procent av värdet i behåll i jämförelse mot Holland, där värdet inte var över en procent.

Det är lätt att idag småle åt det absurda i denna övertro på tulpanlökarnas värde. Det är så enkelt att se det absurda. Att skratta åt köpen av lökoptioner med icke-pengar. Till sitt försvar har holländarna det faktum att Tulpanspekulationen var den första finansbubblan någonsin. Ingen visste hur det skulle sluta. Det fanns inget facit. Ingen historia. Det fanns ju hela tiden någon som köpte varan till ett högre pris. Hela tiden en förhoppning om snabb rikedom. NU. Alla såg sin chans och tog den. De visste inte bättre.

Storleken på tulpanens kronblad motsvarar en genomsnittlig värdering av en tulpanlök strax innan kraschen 1637.
Jämför med ett kronblad i naturlig storlek.
Skala 1:1