Året är 1962. Den 3 april. Kontrolltornet på Prags flygplats har blivit anropat av piloten på planet till Breslau, rutt 162, 7 minuter efter start. Han sänder ”mayday” och vill vända planet. Samtidigt meddelar han trafikledartornet om minskad kraft i motorerna vilket gör planet mycket svårt att manövrera. Passagerarna görs klara för en nödlandning, bälten surras kring bagaget längst bak i planet. Man vill undvika bagage som flyger runt i kabinen vid en eventuell voltning. DC-7:ans högra motor fattar plötsligt eld... Man kan i efterhand inte utesluta ett sabotage. Politiker befann sig på planet till Berlin. Branden i planets högra stjärnmotor kunde också bero på brister i förkompressorns elsystem. Ett haveri av den här sorten innebär inställda flygningar, försenade avgångar. En inställd flygning sprider oordning i tidtabellerna som ringar på vatten. Allt hänger samman. Ett logistiskt problem tornar upp sig. På världens alla flygplatser sker samma sak: förseningar eller inställda turer. I Stockholm försenas flygningar fortfarande 36 timmar efter incidenten. Historikern J.Schertz, Stanford University, USA har ur en modell tagen från statistiska undersökningar av gasmolekylers slumpvisa utbredning i ett statiskt rum, kunnat undersöka små och skenbart betydelselösa händelser och de konsekvenser de har i ett historiskt förlopp. Hans forskning har lett till att man alltmer betraktar historien som ett nätverk där varje del har samma massa. I en analys av en liknande händelse som den ovan beskrivna – tågurspårning på en lokal järnvägssträcka mellan Tivoli och Avezzano – kunde Schertz bevisa ett samband mellan urspårningen och W.Nieders världsrekord i kulstötning på 20,06 m, i Rom 1960 . Tjugotvå månader (!) efter tågurspårningen. William Nieder var den förste att stöta kulan över tjugo meter.